När det visar sig att det man trodde var det värsta som kunde hända, ledde till något bra.
När två hjärtan krockar och man undrar varför man aldrig känt såhär tidigare.
Varför man mått dåligt när man kunde ha mått bra.
Varför det tidigare var så svårt att känna det man borde känna, och så lätt att känna det man intalade sig själv var rätt.
Varför det var så lätt att bli lurad, och så lätt att lura sig själv. Om inte ännu lättare att lura någon annan.
När två världar krockar och man inser att det, eller rättare sagt ingenting kommer fungera. Och när man inser att det var precis det man innerst inne visste hela tiden, att det var det den där omskakade rörsten i bakhuvudet fortsatt att säga. Om och om igen.